PMSsmurfen

Sjukt. Känns som det bara varit två vecor kvar i februari hur länge som helst! Det tar ju aldrig slut på månaden! NNNGH! Men nu är det mindre än två veckor kvar. Äntligen. Livet börjar efter februari. Världens längsta månad. 

Det blev en lång semester för bloggen... Men inte så lång för mig! Jag var visserligen ledig från jobber och Norge i fem veckor, men redan efter några dagar var jag rastlös och började smida planer att starta företag. Några dagar senare var jag inskriven på en distanskurs i grafisk design på Berghs, och sen har tiden bara fylts av saker att göra!
Exakt vad jag fyllt hösten med behöver jag inte gå in på, men bloggen och mitt liv kommer nog få sig en vändning.
Jag har fortsatt med LCHF, och kommer att fortsätta med det. Men nu har jag lite andra projekt på g, och om jag bloggar kommer det vara mer inriktning på skola, jobb och sånt.

Så är det...

Men jag tror bloggen tar semester redan nu... Ses i höst!

Det känns som det är fredag. Veckan har gått så bort, trots att dagarna är jättelånga...

Jo, så är det. Jag gillar inte att städa, men jag älskar att organisera och systematisera! Göra hyllor, lådor, platser och pärmar speciellt anpassade för speciella saker och kategorier. Därför kan  jag bli rätt irriterad ibland, när någon av någon anledning har varit där och ställt saker på fel plats. Så även på jobbet. Där är jag ju bland annat den som ser till att det finns lunch, och att maten hamnar i kylen när det inte är lunch. Och givetvis ska där vara var sak på sin plats.

Men jag har ändå blivit mycket bättre på att acceptera att alla inte automatiskt känner till min ordning, och kan rycka på axlarna när jag kommer tillbaka efter semester eller ledighet och hittar ett välmenande kaos i min kyl.

Idag hände dock något roligt. Vi har för närnarande cheferna från vårt kontor i Polen på besök i Norge. Två mycket trevliga unga herrar med fötterna på jorden, som en chef bör ha. (Tycker allafall jag.) Dessa två herrar var upptagna i möte när vi andra åt, och länge satt jag och väntade på att de skulle bli färdiga och äta, så jag fick duka undan.

Efter ett tag kommer de så ut ur mötesrummet och går till köket. Stax efter kommer den ena av dem till mig och tackar så mycket för att jag lämnat maten framme åt dem. Inga problem, säger jag. Jag fortsätter med mina betalningar, och lyssnar efter ljud som tyder på att den är fördigätna och ska återgå till jobbet. Efter ett tag hör jag ljud som med tyder på att de städar undan i köket! Jahupp, tänker jag, nu kommer jag hitta saker på underliga ställen imorgon. Men, klart att jag uppskattar såklart att dom gör det! Men, jag vet inte, jag uppskattar kanske liiite mer att samma chef som var så tacksam tidigare kommer tillbaka till mig, tackar för maten och säger "Thank you for lunch, Hellen, now you only have to put things back in the fridge. I can see you have a system there, and and don't want to mess it up."

No, thank you for noticing!

Ge mig ett jobb!

M, det är väl ca ett år tills jag senast måste börja om på ny kula i Sverige, men det skadar inte att vara ute i god tid?

Haha, sanningen att säga så är jag livrädd över att inte få tag i ett jobb i Sverige i tid! Det kommer inte vara lätt att komma tillbaka utan att ha ett jobb, och inte ha rätt till ersättning i en tid eftersom jag bott utomlands. Så jag ligger i!

Men det är ju lite klurigt, dels för att det är skittråkigt att söka jobb, i synnerhet när man inte har ETT område med EN tillhörande utbildning, utan lite små kunskaper här och där, ett par ofärdiga utbildningar och ingen aning om vad man vill jobba med! Och den där pyttelilla detaljen att jag bor i Norge gör ju inte saken lättare heller. "Komma på intervju? Eh, gärna... går det bra till jul?" Det är inte bara bara, det är antingen 3000 pix tor med flyg eller 16 timmar i bil, enkel resa.





Suck........

Det är så skönt, nu börjar nedräkningen på allvar! Bara EN onsdag kvar! Och två torsdagar, fredagar, osv. Ja, jag är kanske lite besatt av nedräkning, men så är jag ju siffernörd med...

Det går bra, än saknar jag inte alls PV! Inte ett dugg! Skrotar omkring här för mig själv och börjar njuta av att få vara i fred att tag! (Men klart, jag hoppas ju på att jag börjar sakna honom innan jag åker.. Annars är det nog nåt fel nånstans.) Och jag ser helt själviskt fram emot MIN semester, utan PV! Men det är för att jag kommer ha så fullt upp, och kommer ha så kul med mina kompisar (som kommer tjata om "Va synd att inte Mårten kommer med" hela tiden) att jag inte kommer hinna sakna honom så mycket!

Folk har blivit så förbryllade när dom frågat när vi (som i PV och jag) ska ha semester, och jag svarat: Mårten tar i början av augusti, och jag i slutet och in i september. Dels förstår dom inte hur en vettig människa kan vilja ha semester så sent som jag, men, wtf, jag jobbar 80% i sommar. Jag kan gå hem och åka till stranden vid ett om jag vill! Varför skulle jag slösa bort fina, fina juli med att sova bort halva dagen innan jag åker och badar, när jag lika gärna kan tjäna pengar under den tiden? Och det skulle kännas så dumt att vara på en solig strand utomlands när man lika gärna kan ligga på en solig strand fem minuter hemifrån? Så...

Varför tar då inte PV och jag semester samtidigt? Tja, varför skulle vi? Han vill ut och segla med sina grabbar, jag vill ut i skogen och leka med mina galningar. Ingen av oss är särskillt lockad av att åka utomlands, speciellt inte när vi bor så långt från alla, och vill ta alla chanser vi kan att umgås med nära och kära. Så, skulle vi ha semester samtidigt skulle vi ändå inte träffas! Vi har det precis så vi vill, och det är rätt kul att se hur folk försöker få in det på rätt platser i hjärnan. "inte   ....         semester          .....           tillsammans   ....?   ...är det ens lagligt om man bor ihop?"

Suck... Det tog två dagar att komma in i ungkvinnslivet..
Skjutsade ju PV till flyget till Sverige i söndags, så nu är jag ensam hemma. Vilket antagligen kommer resultera i att jag kommer att städa, laga mat och dona så lite som möjligt. Ok, jag kommer nog hålla lite ordning, men laga mat? Most likely not. Inte helt min grej. Jag är periodare på matlagning.

Köttfärsen som jag åt igår kom från frysen, men eftersom PV varit borta på jobb, och vi har haft gäster är det nu tomt på rester i frysen. Idag har min middag bestått av ostskivor med smör och mitt nya favvosnack; paprikabitar med ett berg av leverpastej på. Tur att det finns lunch på jobbet, annars hade min lunchlåda innehållt en halv Jarlsbergost och en klick smör! Tänk dig blickarna man skulle få!

Men, heldigvis som man säger i Norge, får jag nog i mig mer näring på det än på "en rejäl SLV-måltid".

I Norge iallafall. Härligt! Har hört att det regnar duktigt i Sverige. Hoppas det vänder tills jag kommer!

*Skriver "packa ner solsken" på kom-ihåg-listan*

Jag är en dålig bloggare... Har inte uppdaterat på läääänge... Skäms väldigt nu när jag ser att andra har varit flitigare besökare här än mig under min frånvaro. Förlåt.

Det kom liksom lite annat i vägen, har sytt en massa, fått besök av bror med familj, och så har det de sista veckorna varit för varmt för att sitta vid datorn! Vilket är lite trist, eftersom min nya monstermaskin ÄNTLIGEN hittat till rätt adress! Yey!
...jag har alltså lyckats med min föresats att göra av med löjligt mycket pengar på en dator, ja. Nörd? Jag? Jo...

Så, vad har hänt då? Tja... Jag fortsätter att inte äta kolhydrater i stort, och ser mig få en allt snyggare kropp! Säg vad du vill och "dagens sjuka ideal", men jag gillar min nya, slankare kropp! Och lite till finns det att ta av, ingen behöver bli orolig. Jag tycker inte att benrangel är snygga, men det är inte bilringar och dallriga magar heller. Så, då var det sagt.

Eftersom jag känner att det går bra, och åt rätt håll har jag tänjt lite på gränserna. Vilket är skönt. I början (av LCHF) fick jag en släng av ångest när jag utan att tänka smakade på PVs spagetti för att se om den var klar. Det känns ju inte så bra. Efterhand kom jag på att förr, när jag tänkte på vad jag åt för att behålla vikten, dvs, i viss mån föjlde tallriksmodellen-tänket med en släng av instinktiv LCHF, kunde jag ju visst unna mig tårta på kalas, eller en kaka till kaffet ibland, eftersom det inte var varje dag det hände, eller ens varje månad. Det är ju ändå det långa loppet som räknas, inte DEN lilla kakan DEN dagen. Så varför skulle jag inte kunna göra det nu? Och kronans kaka med potatis och nötmjöl istället för vanligt mjöl känns ändå som helt ok nån-gång-ibland-kaka. Och SÅÅÅÅÅÅÅ god!

Så har det så klart blivit lite vin och annat gott, men jag vet ju ändå att det här funkar, går bra och känns bra i längden, så jag har en lite lugnare inställning till min mathållning nu!

Förutom det, så blev jag gräsänka idag... Trist, men lite skönt. I 17 dagar till får jag vara för mig själv, sen blir det SEMESTER!! Ja, lite sent kanske.. Men mest praktiskt så, för att tajma in så mycket som möjligt i Sverige. Förra somamren blev det en massa resor fram och tillbaka för några dagar i taget. Det blir inte mycket avkoppling av det. Så nu blir det nästan 5 härliga, lediga veckor på raken! Planerade in massa oplanerad tid med, men, ja, min semesterkalender börjar visst bli full allafall... Det kommer allafall bli superkul, och jag räknar minuterna!

Det här med att göra saker regelbundet är inte min starka sida... Men till mitt försvar har jag inte orkat blogga medan jag varit så förkyld. Nu är jag lite bättre, mest på grund av ren skär envishet.

Det jag ägnat min helg åt är två saker:
1. Lyckats göra av med en stor del av skatteåterbäringen på 2 par jeans, ett par skor och ett löjligt dyrt filter till kameran.
2. Funderat ut hur jag på effektivast vis ska göra av med resten av skatteåterbäringen och lite till på en ny dator. Det lutar nu åt att jag kommer lyckas lägga 8000 (norsk) pix på det. Men då blir den bra mycket fetare än PV's uppgraderade dator. Det är det som är det viktigaste!

Jag gillar verkligen inte att vara förkyld! Jag blir så trött på att inte funka som jag ska! Vad hände med att man inte skulle bli förkyld när man åt LCHF? va?

Men ok, en fördel. Hjärnan funkar då fasen så mycket bättre nu, än när jag var förkyld när jag åt mer kolhydrater. Sug på den du. Samtidigt är ju det ett litet problem, eftersom den kommer på en massa saker den vill göra, och vill inte alls låta mig ligga i en slö snordimma och slumra mig frisk. Nejdå, ska det vilas ska det vara så mycket hjärnaktivitet som möjligt! Det ska läsas, sökas jobb, surfas på internet, jobba... Jag vill ju antingen kunna sova eller göra saker med kroppen, tex sy, laga mat, vad som helst, bara jag orkade stå upprätt mer än 2 minuter åt gången!

Det har varit tio trevliga, intensiva, lugna och roliga daga! Men det tar på krafterna, och som ett brev på posten kleggade halsen igen igår kväll när föräldrarna åkt, och idag var det inte lätt att hålla sig vaken på jobbet!

Sitter och klurar på VAD jag egentligen äter...

Mia: det blev en slags... köttfärslåda. Skulle prova på nån form av köttfärslimpa, men den blev inte så bra. Jo, ganska god, men det var för mycket ägg och för stor panna. Men det är alltid kul när nya experiment inte går åt skogen! Jag ska försöka igen nån gång!

Mina föräldrar kommer om en timme. Ett kulinariskt experiment står i ugnen. Solen skiner igen.

Och med det vill jag säga att det blir ett väldigt sporadiskt bloggande de närmsta tio dagarna.

Så, igår hade vin inget internet på förmiddagen. Då märker man verkligen hur mycket man använder internet till. Lyssna på radio, bygga hemsida, hitta låtar på youtube, kolla forum, skypea folk.... Inget kan man göra! Så, man får hitta på nåt annat.
Som att ta tag i syprojekt man skjutit upp i månader... Så nu har jag kommit igång med att sy en rock åt PV. Mest hela dagen igår stod jag onaturligt böjd över ett bord och ritade mönster och klippte, så idag har jag haft så j***a ont i ryggen! När jag kom hem från jobbet bara la jag mig på sängen, sötaste PV smörjde in med med linement och sen somnade jag så gott! Är lite bättre nu, men det kommer nog tillbaka eftersom jag står likadant i dag... Men, det får gå ändå!

Det är ganska nervöst att sy rocken, må jag säga! Det är ett rätt lurigt projekt, och för en gångs skull känner jag mig nödgad att föjla instruktionerna i mönstret! Dessutom är tyget svindyrt, och finns inte att få tag i här. Dumt att göra fel då. Ingen press på mig eller så! Men grymt kul, en riktig utmaning som jag nog kommer lära mig lite nytt av!

...ska sluta maska nu...

Men nej, det blev verkligen inte en bra dag. PMSsmurfen är här.. Men jag är åtminstone inte förbannad, håller föredrag om livets (läs: förhållandets) orättvisor och kämpar mot en stark önskan att kasta saker så dom går sönder. Än..

Nä, istället känner jag mig bara superdeppig, martyrisk och fet. Det är inte så mycket roligare.

Men lägenheten är ren och glänsande...

Mmm, riktig sommar här nu! Och idag fläktar det lite ljumma vindar, så det är inte olidligt! Bra dag att spela ut Jag-jobbar-ju-bara-80%-och-jag-har-lite-tid-att-ta-ut-kortet och gå hem klockan två och sola lite! Och sen städa lägenheten när man börjar smälta bort...

dreamweaver är klurigt att lära sig genom trial and error..


...ville bara...   

                                                        ...dela med mig...

Iiigh, nu blir jag riktigt less på dream weaver. Den vill inte alls göra som jag vill, och även om jag kopierar en html-kod blir det inte lika! Och som om inte det skulle vara nog så muppar bloggen med. Man sitter och skriver i godan ro, och rätt vad det är hoppar markören till en annan rad, bara sådär. Mutter mutter...